Fem nödvändiga förändringar i rättsystemet

Jag har ett avtal med samhället som innebär att jag ger upp mina anspråk på att skydda min egendom och mitt liv mot att samhället gör det i stället. Samhället har i detta fall fått ett våldsmonopol. Men om nu jag ska hålla min del av avtalet så måste samhället göra detsamma - och så är inte fallet idag. Det finns ett antal nödvändiga förändringar som måste till för att avtalet skall kännas rimligt;

1) Straffen för våldsbrott måste skärpas avsevärt. Ingen som med vett och vilja misshandlar någon annan skall kunna få ett lägre straff än fem år i fängelse. Sedan spelar det naturligtvis inte någon roll om man är under arton år, är berusad eller drogad.

2) Den som tar livet av någon annan ska sitta minst tio år i fängelse om det skett genom vållande (fyllekörning t.ex.), minst 20 år om det är dråp och reellt livstid om det är mord. Samhället kan aldrig acceptera att man tar livet av någon annan annat än i självförsvar, och straffsatserna måste spegla denna inställning.

3) Halvtidsfrigivning måste avskaffas och ersättas med möjlighet till frigång med obligatorisk fotboja efter två tredjedelar av straffet om man skött sig. Skall inte gälla vid våldsbrott.

4) Den som är vaneförbrytare och begått brott för tredje gången skall efter straffets avtjänande bära elektronisk fotboja under en prövotid av tio år. Den som brutit mot regelverket tre gånger ska nog hållas under uppsikt...

5) Omvänd bevisföring får aldrig användas. Det skall alltid vara åklagaren eller käranden som har beviskravet riktat mot sig - ingen skall behöva bevisa att man är oskyldig. Dagen ordning i skattemål är en ren orimlighet.

Förutom dessa grundläggande förändringar kan en gammal morfar inte låta bli att tycka att trafikpolisen borde avskaffas. Dessa rättstjänare förefaller vara polisens B-lag och borde kunna göra något nyttigare än stå och hänga vid vägkanten. Fler övervakningskameror och obligatoriskt alkohollås i alla fordon borde kunna ersätta denna personal fullt ut tillsammans med Trafikverkets tekniska insatser på vägarna...

Islam är ingen tro

Islam är en ideologi som skall behandlas som andra ideologier - kritiskt. Ett tankesystem som gör anspråk på att vilja reglera hela samhället är inget trossystem utan en ideologi. Och detta är precis vad islam gör. Genom sharialagstiftning, reglering av hur ekonomiska transaktioner får gå till och hur militära konflikter ska lösas är islam ett heltäckande samhällssystem. Det är på denna grund som tankegodset ska kritiseras - inte hur man ser på sin gud. När det gäller "täckningsgrad" är islam lika heltäckande som marxismen (och har väl ungefär samma förklaringsvärde...) men ingen har kommit på tanken att inte kritisera marxismen och dess konsekvenser. Det vore nog välgörande om våra samhällsdebattörer bytte perspektiv och ser islam för vad det är - en ideologi som i stora stycken är artfrämmande för ett samhälle som bygger på liberala demokratiska värderingar.

Fyrkantig som en CSN

Så har då de tekniska högskolorna bestämt sig för att ersätta de studenter som har hamnat i kläm i CSN:s fyrkantiga hantering av läsårsbegreppet och helårsstudier. Om man nu följer skolans studieplan och tar 28 poäng på hösten och 32 på våren så anser CSN att man är återbetalningsskyldig eftersom man borde tagit 30 poäng per termin, eller vad det är. Man tar sig för pannan. CSN har aldrig gjort sig känt för någon service, men nog borde väl även detta statliga verk inse att om högskolorna gör bedömningen att studenterna klarat att följa kursplanen så har CSN ingen anledning att ifrågasätta detta. Om myndigheten anser att regelverket inte fungerar får man väl uppmärksamma politiken på detta och begära förändring - inte bara blunda och skaka på huvudet. Det vore inte i vägen med en pudel från CSN:s ledning - en ursäkt till studenterna och ett tack till de tekniska högskolorna som visade den handlingskraft som CSN tydligen helt saknar.

Från röd-grön röra till kollision

När man lyssnar på partiledardebatten kan man inte annat än undra hur i jösse namn dessa tre partier ska kunna regera landet. Oavsett vad man tycker i de ideologiska frågorna måste man sätta många frågetecken för förmågan att regera. Ett disparat gäng som redan före valet säger att samarbetet ska upphöra om man inte vinner måste få anses vara ett högriskprojekt även om man vinner.Eftersom den enda sammanhållande länken förefaller vara att man vill ersätta den sittande regeringen förefaller det rimligt att anta att om man uppnår detta så återgår man till sitt tidigare skyttegravskrig om man kommer i regeringsställning. Hur ska politiskta oerfarenheter som Lars Ohly, Maria Wetterstrand och Mona Sahlin kunna agera på ett regeringsfäigt sätt när man väl är socialminister, miljöminister och (bevare oss väl) statsminister? Det är en sak att kritisera andra som agerar, något helt annat att styra en skuta med tre olika styråror....